Pandahunden

Att valla lamm den här tiden på året innebär oftast en skitig hund efteråt. Idag såg han ut som en panda. Fråga mig inte hur han lyckades göra en fläck runt ögat... Men lite söt blev han!

Försäsongsträning

Härligt att vara igång med vallhundsträningen igen! Idag hade vi sällskap i träningsfållan av Ingela och Mika och Sandra och Towa, som är en syster till Frost.

Frost i frostig hage

Igår var det minusgrader hela dagen och solen orkade inte värma bort frosten. Jag och Frost tog ett litet pass i hagen med de få lamm som är kvar.














Kamouflerad hund i frosten. Tog kort med mobilen så skärpan blev ju inte den bästa... Vi har kommit en bra bit med sommarens övningar. Längre än jag trodde jag skulle hinna. För några veckor sedan stallade vi in tackorna och då vallade jag och Frost in dem från betet in i fårhuset. Jag funderade ett tag på om jag tog mig vatten över huvudet när vi närmade oss fårhuset men det gick riktigt bra. Han har för det mesta ett hiskeligt tempo. Men det är roligt och inspirerande när det går framåt och jag ser att alla våra små övningspass ger framsteg.

Ett gäng lamm har åkt i veckan. Nästa vecka är det tänkt att de kvarvarande ska åka sista resan. Sen är årets lammomgång avklarad. Det känns skönt nu när det blivit så kallt. Det har varit lite segdraget i höst med allt regnande. Lammen orkar inte äta lika mycket när deras mat (betet) blir alltför blött. Så det har också gjort att årets första leverans till berederiet blev lite senare än vanligt. Jag har fått leveransbekräftelse från berederiet att jag får tillbaka skinnen v 50. Så de hinner alltså inte komma till årets julmarknader, men före jul finns det i alla fall skinn! Så den som väntar på något "gott" måste tyvärr vänta lite längre i år.

Idag ska jag till Boden på en skinnsömnadskurs som Hushållningssällskapet arrangerar. Ska bli så roligt att få träffa Gertrud Karlsson, vår "skinnfröken", igen! Och i helgen följer jag med Gertrud ned till Umeå för att vara hjälplärare då det är ett stort gäng kursdeltagare på den kursen. Det blir kul!

Lite trötter

Ja, det blir man allt! Så här efter en lamningsomgång. Och en massa bräkande tackor som ropar på mat i stallet så fort man visar sig. Och flasklamm som forcerar ätöppningen vid foderbordet och är runt fötterna på en mest hela tiden, utifall att det skulle vankas mjölk...

Så då är det skönt att få släppa ut fåren på bete. Jag och mor satte upp stängsel förra måndagen och på tisdagen fick de komma ut i hagen. Här ovan har första gänget kommit ut i hagen. Totalt har vi i år fått ca 150 lamm. Och det är knappt 80 tackor som har lammat. Nu har de varit ute en vecka. Och oj vad de äter! Snart måste vi flytta dem till ny hage!

Har ikväll gjort andra passet i den lilla fårhagen med Frost. Vi har sorterat ut fem tackor som inte har lamm till en liten träningsgrupp. Så nu har vi kommit igång lite med träningen som ska göra Frost till en fullfjädrad vallhund! Hittills har det gått över förväntan. Vilket är bra för mitt självförtroende också! ;) Men trött blir jag av träningen, även jag. Och då menar jag mentalt. Det är mycket nytt och intensivt. Men roligt! 

 

Två av Frosts kullsyskon var också med och tränade ikväll. De är också mestadels vita. Dumt nog tog vi igen gruppbild på syskonen. Men det ges nog fler tillfällen framöver. På bilderna är det syrran Fläcken som är i hagen och Frost tittar spänt på. 

Jag lovar att jag ska visa mer från tryckkursen, men det får bli en annan dag. Nu ska den här fårbonden gå och sova!

Dagens göromål

Idag har jag på  förmiddagen varit ute och med fyrhjulingen. Vi har avverkat lite skog i vinter och en del grenar behövde plockas undan från åkerkanterna innan gräset hinner växa upp. Jag hann klart precis till regnet kom. Fyrhjulingen är nog fårbondens bästa vän. Det är så smidigt under sommarsäsongen när vi ska stängsla och vattna djur på bete mm. Men hunden då?, kanske någon undrar. Vallhunden måste väl vara fårbondens bästa vän? Jo, kanske. Men Frost har inte nått dit än. Han är bara på bubblarplats än så länge! ;)

Vi har kommit igång så smått med vårbruket också. Skönt att ha kommit igång lite nu eftersom båda jag och maken kommer vara borta nästa helg. Vi ska åka skilda vägar, jag på kurs och han på MaskinExpo. Mor får hålla ställningarna hemma på gården medan vi är borta.

Fem tackor är olammade. Två av dem är ungtackor. De kan lamma ända fram till första veckan i juni. Så vi får väl se om det blir några eftersläntare. Annars har vi i år haft rätt samlad lamning, vilket känns bra.

 

Nu ska jag gå ut till fårhuset en sväng och mata de tre flasklamm som vi har i år. Jag har som plan att introducera lammbaren/hinken, men hittills så har två av dem varit lite dåliga på att ta nappen och suga. Så vi tragglar på med flaskorna ett tag till, tills vi känner att det fungerar.

Fjällräven a.k.a. Frost

 

 

 

Mer Frost!

Han växer så det knakar och är inte alltid så lätt att fånga på bild, vår Frost. Att vara ute i snön älskar han. Han hoppar runt som en delfin i snön. Det är full fart eller sova som gäller. Och jag tänker att småbarn och valpar är ganska lika!

Ena örat hänger käckt på sned! :)

 

Till fårhuset har han hunnit följa med ett antal gånger nu och han tycker det är jättespännande med fåren, så det lovar gott. Att han har vallningsanlag går inte att ta miste på!

Häromdagen gick vi på promenad och tränade att gå i koppel. Då träffade vi grannen till häst och Frosts mormor Toka. Det var kul tyckte Frost! Men i skymningsljus och med mobilkamera var det svårt att fånga på bild. Frost är den suddiga fläcken i mitten på bild ett och till vänster på andra bilden!...

Frost

Idag känns det riktigt kallt ute. -22 grader står det på termometern. Fåren verkar dock inte bry sig särskilt mycket om kylan. De har mat, vatten och en ströbädd att ligga på och en varm päls!

En som trots sin päls tycker det är kallt ute idag är vår nya familjemedlem. Låt mig presentera Frost! Han är en border collie på 10 veckor. Så den vakna tiden är han svår att fånga på kort! :) Han kommer från Om Ints i Yttersta, Lillpite. Han flyttade in hos oss i lördags. Så han håller som bäst på att vänja sig vid sitt nya hem. Hittills har det fungerat jättebra. Och visst är han fin!? Jag har inte sett så många vita border collies tidigare. Men i den här kullen var de tre som var övervägande vita. Lite bruna fläckar har han på öronen och i ansiktet. Jag ska försöka fånga honom på bild "in action" senare.

Må gott i kylan och en skön Lucia-dag önskar jag er!